Byggnader

Fastigheten är byggd i slutet av 1800-talet och testamenterades 1995 till Ljungskileortens Hembygdsförening av Erik Svensson. I huset har bl. a. bedrivits pensionatsverksamhet.

Enligt testators önskan har huset renoverats till i möjligaste mån ursprungligt skick. Huset är nu centrum för föreningens verksamhet.

Överst syns själva huvudbyggnaden, till höger annexet med hembygdsmuseet, som byggdes 1920 för pensionatsändamål. Pensionatsverksamheten bedrevs fram till 1945.

Läs mer om Erik Svensson. Klicka på namnskylten eller här!

Den nuvarande kvarnbyggnaden lär vara nyuppförd eller restaurerad år 1855. I början av 1940-talet lades kvarnen ner. 1945 övertog hembygdsföreningen kvarnen och på 1980-talet började man renovera den. Sedan 1988 mal den mjöl igen på de kvarndagar föreningen ordnar.

Lyckorna torp

Lyckorna torp är Lyckornas äldsta hus. Det fanns redan innan Lyckorna blev badort 1877 och är således minst 150 år gammalt.

Genom Hembygdsföreningens försorg flyttades torpet till sin nuvarande plats år 1977. Ända till år 1951 var torpet åretruntbostad. Den sista torparfamiljen som bodde i torpet var makarna Helena och Alfred Bengtsson med sina 7 pojkar åren 1886 – 1920. Sonen Ivar friköpte torpet 1931 och bodde kvar till sin död år 1951. Därefter ägdes det av brodern Arvid som sommarbostad fram till 1977.

Uppfördes på Villa Coronas tomt till bröderna Evers som då var 6, 8 och 10 år. 1948 överläts stugan till Lyckorna torp där den användes som rastplats. 1973 flyttas den till sin nuvarande plats. I Minnesbilder 1993 sid 43-45 skriver Knut Evers mer om stugan.

Lyckorna kvarn

Lyckorna kvarn började som husbehovskvarn under Anfasteröd år 1810 och blev skattlagd 7 år senare.

År 1845 köptes Anfasteröd av Andrew Macfie, far till grundaren av Lyckorna badort, Robert Macfie.

Andrew lät bygga ett nytt kvarnhus med 4 kvarnstenar, och här fanns också en benstamp. Till en början drevs kvarnen av ett underfallshjul. På 1940-talet byggdes kvarnen om till valskvarn som drevs elektriskt. Den fungerade ännu på 1960-talet. Den höga, tornliknande utbyggnaden på taket gjordes 1942 för att ge plats åt en ny valssikt. ”Höghuset” har använts som virkesupplag, mangelbod, hyvleri, frörenseri, torkrum för tvätt under vintertid samt byggplats för kanoter.

I augusti 2006 revs en del av kvarndammen för att laxen lättare skall kunna vandra uppför ån.

Kommer från gården Övre Ryr, Restenäs. Uppfördes i mitten på 1800-talet. Flyttades hit 1987.

Under mycket lång tid stått på/vid Lyckorna brygga och uppfördes som förråd för Bohuslänska Kustens kommissionär på Lyckorna och som väntplats för ångbåtspassagerarna. Väntplatsen användes flitigt av skepparna när de väntade på badgäster att ta med ut på en segeltur. I Minnesbilder 1997 skriver Knut Evers om ”skjulet”. Flyttades hit år 2000.

Låg ursprungligen i anslutning till Arödsbäcken. Torpet är känt i skrifterna redan 1748. Byggnaden är sannolikt från mitten av 1800-talet och är antagligen torpbyggnad två eller tre som uppförts på platsen. Indelningsverket upphörde 1901 och den siste soldaten som bodde i Vadet avflyttade 1912 till Uddevalla. Byggnaden låg i vägen för motorvägen och flyttades hit. I Minnesbilder 1993 finns en fylligare beskrivning, av Ragnar Olsson, om det slitsamma livet i torpet Vadet.

Uppfördes av Anton Dahlberg ca 1870. Här bedrivs några gånger om året smidesarbete. Se separat program.

Uppdaterad 2011-10-05